Inatt sov vi hos mamma, vilket var fantastiskt skönt. Hemskt att säga, men i huset är det svårt att sörja. Bra antar jag, ungarna leker och stojar, men ansträngande att vara i.
Nu åker vi dit igen, innan vi åker hem. Med vår familj som är intakt, tack och lov.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Usch för att sådana här saker händer!
SvaraRaderaKRAM