Begravningen var fin. Det var ett underbart vackert vårväder och solen sken. Verkligen jättefint. Under hela ceremonin i kyrkan grät hennes son så att det skar i hjärtat... Helt fruktansvärt. Tom prästen började staka sig och var tvungen att bita ihop. Sedan kom sex hattprydda gubbar och bar ut kistan till gravplatsen. Jag har aldrig varit med om en sådan begravning tidigare, men det var fint. Efteråt var det fika i församlingshuset, där deras son haft sjuårskalas helgen innan...
På kvällen åkte vi ut till familjen för att ha fredagsmys. Vi hade först inte tänkt komma eftersom det varit en tung dag för dem, men deras, och våra, ungar ville så gärna. När vi kom kändes det jättebra, skönt att se att de mådde bra. Det känns så konstigt bara, att hon är borta. Så orättvist att hon inte fick vara med mer. När jag skulle blanda chips till dippen tog jag en gräddfil ur kylen. Bäst före 23 augusti var det. Den har ju hon köpt. Jag vågade inte kasta den utan tog en burk turkisk youghurt istället... Den var det bäst före den 1 september på men det funkade...
Igår var vi helt slut, jag låg i soffan hela dagen. Och inatt vaknade jag av att Bäbisen kräktes... Två gånger. Imorse hade han ont i magen, så han fick följa med pojkvännen till jobbet en sväng. Jag ska jobba.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Skönt att höra att det gått "bra", har tänkt på dig hela helgen. *kram*
SvaraRadera